Hammarby - Djurgården

När jag var åtta eller nio år gammal så fick jag gå på mitt första Stockholmsderby, medan spelet pågick så satt jag och stirrade bort mot klacken och där och då hjälpte dom mig att skapa en livslång passion till sporten. För herregud så vackert sport är när så mycket står på spel. Som att få vara bäst i stan. Nu har jag varit på så många derbyn att jag inte kan räkna dom längre och dagarna på läktarna har bytts ut mot jobb vid planen. Men jag skulle ljuga om jag inte erkände att ett derby ändå handlar om vilken grym publik vi har i allvenskan och atmosfär supportrar i Sverige skapar om och om igen. Hur många timmar killarna och tjejerna slitit med tifon och hur vackert en bengal (eller hundra) lyser mot en vårhimmel.

En derbydag kan se ut enligt följande. 

13.00 Jag och kollega Joel möts på kontoret och plockar ihop all utrustning.

14.00 Upp i taket på Tele2 för att montera takkameror. Just den här matchen fokuserar vi mycket på att få bra publikbilder.

15.00 Nere på marken igen och dags att förbereda textmallar, prata med bildredaktör, förbereda övriga kameror etc. 

16.00 Ner i matsalen i arenan för att äta lite middag

17.00 Ut för att fota när supportrar anländer från diverse pubar och tunnelbanor

18.15 Tillbaka in i pressrummet. Skicka upp lite inför bilder, gnälla över bristen på kaffe och ta en snabb check på sportsidorna ifall något hänt precis innan matchen

19.00 Spelarna går in på arenan och efter lite inväntan av att röken ska skingras så drar matchen igång.

21.00. Matchen är slut, här har jag inte exakt koll. Men tänker att det borde varit här plus lite senare med tanke på bengalavbrott och liknande. In och göra ut dom bilder som inte gått via redaktör eller som jag skickade ut i paus. Sen upp i taket, plocka ner utrustning och vid 24.00 var vi nog tillbaka på kontoret för att lämna in utrustning igen.

Nedan ser ni några av mina bilder från dagen. Vi hade delat upp oss på olika planhalvor och alla mål gjordes på en och samma sida hos mina kollegor, så dom riktigt bra jublen satt som ett smäck i deras kameror.